Om ni är nyfikna på hur det kan se ut på Campen  under en vecka så gå gärna in och kolla vår blogg från sommaren 2011 här i Bloggarkivet.

I Campbloggen  kan  du  under  pågående Sports Camp läsa om allt spännande och kul som händer på Campen. Resten av året är bloggen vilande. Ta gärna del av inlägg från i somras så får du en dos av den rätta Campenkänslan. Tack alla ni som följt bloggen under sommaren och välkomna att kika in igen när Stadium Sports Camp 2012 drar igång.

Åh käre min den vilken vecka de varit! Ett stort pampigt tack till alla deltagare, ledare, gäster och annat löst folk som förgyllt dessa magiska gyllene dagar med topping och grädde och socker på. Alla vi kommer förstås att sakna alla er så in i själva bomben! Det är med tårar sprutande som lille skutt vi nu har vi klippt och klistrat av bara den och knåpat ihop en hel del av de absolut sista bloggkluddet från Stadium Sports Camp 2011. En än gång! Tackeri-tackar som hela friden för denna fina tiden! Glöm nu inte den dära coola återträffen i höst *håller tummarna* Det vore toppen och träffa alla kompisar igen. Glöm inte att kolla in hemsidan för mer information om detta! Tjing-tjong strystång på er! Hoppas vi ses 2012, allihopa! Vi hade det bäst, glöm aldrig det!

Yesssiree, för att vara lite international och sådär världsvan för att ha sett en del på tv och varit på semester i Turkiet en vecka med helpension också känner vi en som kommer från Danmark, eller hans pappa är därifrån. Strunt same, vi är här för att leverera lite jibberish till er så här på den viktigaste kvällen det här året typ. Dagen innan hemvändardagen betyder förutom ett hiskeligt ståhej på området med tävlingar med ledare och annat lajbans. Just ledargrejen är en gammal tradition (inte alls tradig!) på campen. Deltagarna utmanar deras ledare för en match i respektive sport. Nu måste vi var specifika och säga att vi i grupperna oftast är typ +10, ok ibland 20... eller fler... mot ca 4, ok 2 ledare. Men de är större! Och har bättre utbildning.... typ... vad det nu betyder.... de har spelar lite längre än oss. SÅ är det. Nu ksa vi inte dra upp ordet utklassning så här litre nonchigt men... det är klart... vi ger de en chans, det är klart. He he. I varje fall är det förbenat roligt!

Men serninini, det som hägrar allra mest är det som håller på just nu... en hall, 2 högtalare, en stärkare and two turntables and a microphone! Fast ok den här tjommen har en data men vi snackar förstås om legenden Sports Camp Discot! Varje fredag, 4 gånger om året i över 15 år har detta monster skapat rubriker och sagolika historier som vandrat från årgång till årgång. En nattklubb som alla andra nattklubbar vill vara. Där du automatiskt blir dansstjärnan i mitten av ringen som knäcker alla med sina moves utan för denna värld! Let´s Dance eller Ibiza har ingen chans, va. Från entré, där man glider förbi sleazy dörrvärdar (ledare med för lite att göra) med sitt glänsade VIP-kort (campkortet fattar ni väl!) runt halsen, till le dancefloor där allt kan hända, en fot in och du gör väderkvarnen med chipspåsen i ena handen och läsken i andra. 200 beundrare tindrar och önskar att de var i dina flip-flops. Det är nämligen här det sker, det händer, gooooing down! Alla du snckat och hängt med under veckan är här och chillar eller flippar ur (på ett bra sätt) i glädje och skratt. Det är i baren (ok, fortfarande kiosken) vi bränner de sista kulorna på att bjuda laget runt med krispy cheeeze doooodles och iskalla päronmer... det är skönt att leva! För oss lite mer arty och coola, som gillar en bok ibland, ha ha... nä då, men seriöst.... disco kan vara lite larvigt ibland (det där sa vi tyst, ok?) och då är de himla nica att det finns en fantastisk uppfining (uppfinning/fin) kallad AT. Där kan man hänga som bara den opch liksom ändå vara på klubben... ja, ett backroom... en VIP-room... bara för oss. Life is sweet!

Ok, ni fattar var det här är på väg... mot ännu bättre tider förstås, men också det här med att vi unga och friska borde inte sitta så här länge bakom datorn... är det inte det ni alltid brukar säga? Vi kan bara hålla med er, he he. Nu är det hög tid för en moonwalk ut på golvet för att visa vem som styr det här stället: Vit handske (lånad av diskaren i matsalen) tilta sportscampkepsen och ett skrik: Shamon!

Tack för idag, helt slut för idag... alltså för er, inte för oss... är du seriös? Skojar du? Han ba, hon ba, vi ba!

;)